Familjepolitik 2.0

I det senaste numret av Kristdemokraten har jag författat en debattartikel som handlar lite om de ekonomiska villkoren för ensamstående. Där föreslår jag bland annat att barnbidraget och bostadstillägget för barnfamiljer ska tas bort, och istället bli ett behovsanpassat barnbidrag som varje hushåll får söka och få ett visst ekonomiskt stöd tilldelat beroende på inkomst, antal barn och boendekostnader. När jag pratat med vänner om det här förslaget har jag hittills bara fått höra ”Ja, varför inte, det är ju det rimligaste!”. Några har haft tillägget att ”det finns nog inget parti som kommer gå till val på det…”. Det sista är jag fullt medveten om. Men det är bra att vi väcker frågan till diskussion och debatt. Mitt förslag kanske inte är den bästa lösningen, men dagens nuvarande system måste förändras då det är direkt orättvist många gånger om.

Men det är inte bara de ekonomiska villkoren som behöver korrigeras. När jag blev ensamstående såg det länge ut som att jag skulle förlora jobbet. Inte speciellt kul situation under hösten 2008. Men jag tjatade på min arbetsgivare, och det gick kanske att ordna en arbetsuppgift, men det är på obekväma arbetstider. Min räddning blev ”Nattis”, ett dygnetrunt öppet dagis där jag kan lämna min son. I Falköping är den här barnomsorgen populär och antalet barn ökar hela tiden och det är inte bara ensamstående som är i det här behovet. Men i många andra kommuner finns inte möjligheten alls. Detta måste Kristdemokraterna omedelbart börja arbeta med. Menar vi allvar med att familjerna själva ska kunna göra sina val, måste vi också ge familjerna rätt redskap!

Det finns många fler frågor att arbeta med, och det vore kul om Kristdemokraterna kan tänka sig att arbeta fram ett Familjepolitiskt manifest som bara handlar om ensamståendes villkor.

Läs gärna min debattartikel här: http://kristdemokraten.se/article.asp?Article_Id=29335